Mötte en härlig prick på jobbet idag. Han kommer in rätt sent så inte så långt innan jag ska stänga. Man ser att han inte riktigt har alla hästar hemma, han kommer inte helt svartklädd med cowboyboots, svart skärp det står Elvis på, dessutom har han svartfärgat hår i en backslick, som Elvis. Han går upp och fikar iaf, och jag som far runt och städar och grejar ska han prata med. Han börjar att prata om Elvis, han ska upp och uppträda som han på fastlandet och ska åka nu ikväll. Fint för han då, tänker jag. Pratar vidare om sitt liv, att han får hela 1500 kr för att uppträda, fint dör dig tänker jag. Så frågar han om jag inte sett han i tidningen, jag säger som det är att vi inte har någon tidningen. Han berättar att han satt in en annons i tidningen, och att det var någon som hade svarat på den. När han då skulle möta den här personen så visade det sig att det var en 70-årig tant. (HAHAHA, oj det var en kontaktannons han hade menat!) tänkte jag för mig själv. Han berättade att det gick ju inte, han var ju bara 42. Sen kan man börja fundera på om han hade tyckt att jag skulle ha svarat på den eller vad? Samt att han indirekt erbjöd sig att låna ut någon eller möjligtvis alla sina 32 elvis filmer, ja Elvis har gjort 32 filmer, det har jag lärt mig.

Intressant stängning.

---

Jag har fått mina skooooor, yyeeeeeeeeeeeeeeeeeeyyyy. Får visa någon outfit med dem imorgon!

Tillbaka till Sverige-Ungern och min crazy pojkvän